Annikas födelsedagshalsduk
Den här tog lååång tid. Garnet hade jag spunnit själv, på slända, av ull jag hittade på Ljungkvist. Ullen var från början formad som ganska smala kardband, så det var lätt att bara dela upp och låta sländan göra jobbet.
När jag skulle planera vad jag skulle göra med garnet tänkte på en kvinna på mitt jobb, som hade gillat bilden på det spunna garnet när det hängde på tork. Färgerna i garnet passar henne utmärkt, men eftersom det var så lite garn var jag tvungen att hitta något litet projekt.
Jag hade idéer, provade dem, repade upp för de blev för korta, eller för vida. Om och om igen. Jag kom fram till att mosstickning passade för att ge garnet struktur samtidigt som färgerna fick komma till rätta.
Till slut kom jag fram till att 10 maskor var bäst, vilket gav en bredd på 11-12 cm. Garnet var, särskilt på en del ställen, väldigt tjockt.
Sedan blev det en del experimenterande med var knapphålen skulle sitta, men till slut kunde Annika få sin försenade födelsedagspresent. Lagom till sommaren. :-)
När jag skulle planera vad jag skulle göra med garnet tänkte på en kvinna på mitt jobb, som hade gillat bilden på det spunna garnet när det hängde på tork. Färgerna i garnet passar henne utmärkt, men eftersom det var så lite garn var jag tvungen att hitta något litet projekt.
Jag hade idéer, provade dem, repade upp för de blev för korta, eller för vida. Om och om igen. Jag kom fram till att mosstickning passade för att ge garnet struktur samtidigt som färgerna fick komma till rätta.
Till slut kom jag fram till att 10 maskor var bäst, vilket gav en bredd på 11-12 cm. Garnet var, särskilt på en del ställen, väldigt tjockt.
Sedan blev det en del experimenterande med var knapphålen skulle sitta, men till slut kunde Annika få sin försenade födelsedagspresent. Lagom till sommaren. :-)
Comments
Post a Comment